Gunilla Granqvist
■ Det här är fall som upprör – när oskulden dödar oskulden. Vad får barn att döda barn?
– Det är som med de flesta elakartade beteenden. Här finns ingen homogen orsak och de är extremt sällsynta fall. När man talar om små barn så är det många av dem som inte vet vad döden är eller hur döden uppkommer.
En tonåring däremot har fullständigt klart för sig vad döden är. Man kan ha olika skäl till att fundera eller fascineras av döden. Att själv uppleva hur det är när en annan människa dör.
■ Lider de av någon form av störning?
– När det gäller personlighetsstörningar så är det en diagnos som man absolut inte ska ställa före 20-årsåldern. En del tonåringar kan ju framstå som fullblodspsykopater. Hormonruset kan leda till att man känner sig besviken och förfördelad av olika anledningar och att man därför får ett sammanbrott.
■ Och de tioåriga förövarna i fallet med treårige James Bulger?
– De hade nog ingen intention att döda honom, men däremot intresse av att plåga honom. Sen gick det överstyr.
■ I fallet Kevin 1998 var många övertygade i flera årtionden om att de anklagade pojkarna faktiskt hade gjort det. Vad säger du om det?
– Det är väl en del som inte har släppt den tanken ännu. Gärningsmannaprofilgruppen v
