Denise guggenheimer, st-läkare i rättsmedicin: ’’döden kan vara naturlig och sedan får någon en snedknäpp’’

3 min läsning

Denise Guggenheimer, ST-läkare i rättsmedicin: ’’Döden kan vara naturlig och sedan får någon en snedknäpp’’

Text: Katarina Norrgrann

Mordet på Catrine da Costa är förmodligen det mest kända svenska fallet av offensiv styckning. Hennes kropp hittades intill Essingeleden 1984.
Foto: ULF KARLSSON

Vissa blir styckmördare för att de vill göra sig av med sitt offers kropp. Andra styckar för att de njuter av att skada och sarga.

– Då är våldet inriktat på känsliga och intima kroppsdelar, säger Denise Guggenheimer, ST-läkare i rättsmedicin och en av författarna till den nya rapporten om svenska styckningar.

Denise Guggenheimer och hennes kollegor vid Rättsmedicinalverket undersöker de 43 kända fallen av styckningar som inträffat i Sverige mellan åren 1991 och 2017. De flesta är styckmord, men inte alla.

– Enligt den gängse definitionen innebär en styckning att man tar minst en viktig kroppsdel eller ett organ från en kropp, eller vanställer kroppen ordenligt. Det kan ske före eller efter döden, det behöver inte vara relaterat till döden. Döden kan vara naturlig och sedan får någon en snedknäpp och styckar kroppen, säger Denise Guggenheimer.

Studien Guggenheimer arbetar med kan sägas vara en uppföljning på den tidigare svenska styckmordskartläggningen, då fall mellan år 1961 och 1990 undersöktes.

Styckmord är ett dåligt utforskat område, men med snart två nationella studier är Sverige bäst i världen. Det finns globalt sett bara två andra undersökningar som omfattar hela länder, en från Finland och en från Polen. ■

Denise Guggenheimer är en av författarna bakom rapporten.

Forskarna delar in styckningarna i fyra olika typer

1 Defensiv styckning

Den vanligaste typen av styckning, både i den nya svenska studien och den tidigare. Defensiv styckning görs av praktiska skäl.

En avliden vuxen person är tung och otymplig, en kropp som är delad i mindre bitar är lättare att transportera.

Om gärningmannen bor i ett flerfamiljshus eller har grannar nära är det mera diskret att bära ut en kropp i delar. Det är också lättare att gömma och göra sig av med kroppsdelar än en hel kropp.

Att stycka kroppen kan också vara ett sätt för gärningsmannen att försvåra polisens arbete och minska risken att åka fast. Man hittar kanske inte alla delar och en styckad kropp bryts ner fortare än en hel, vilket gör att det kan vara svårt att fastställa dödsorsaken.

– Det kan fö