17-åriga Viola Widegren rusade ut efter ett bråk med pappan och kom aldrig tillbaka. Försvinnandet är ett av de äldsta och mest omskrivna rättsfallen i Sverige som inte klarats upp. – Vår högsta önskan är naturligtvis att få göra ett avslut och få veta vad som hänt henne, säger förre kriminalinspektören Christer Johansson vid polisen i Västernorrland.
Text: Annika Sohlander Cassel
Gåtan Viola Widegren har gäckat polisen i många år.
Den unga kvinnan jobbade som vårdbiträde på Sollefteå garnisonssjukhus när hon försvann den 5 december 1948. Hon försvinner i en tid då sådana händelser är relativt ovanliga och hennes bild finns snart på i stort sett alla tidningar i riket.
Pensionerade polisen Christer Johansson hörde för första gången talas om Viola Widegren som barn.
– Pappa jobbade som hundförare och berättade om försvinnandet. Det lät spännande och jag blev ännu mer intresserad när jag som vuxen fick fördjupa mig mer i ärendet.
Viola Widegren, eller Vivi som familjen kallade henne, drömde om att bli sjuksköterska och hennes pappa hade köpt henne en Hermodskurs. Utbildningen köpte han för en del av dotterns arv, hennes mamma hade dött när hon bara var sex år gammal.
Viola ville bli sjuksköterska men först ville hon bort från lilla Helgum för att jobba och tjäna egna pengar.
Hösten 1948 får hon ett vikariat som sjukvårdsbiträde och trivs väldigt bra. Eftersom sjukhuset ligger fyra mil från hemmet delade hon rum med några andra flickor på skolans elevhem.
Hennes pappa Carl jobbar som virkesmätare och tillsammans med styvmamman driver han ett litet lantbruk. Hon har också en yngre halvsyster.
Men kanske tycker pappan att Viola trivs lite för bra med sin självständiga tillvaro i Sollefteå. När hon inte besökt hemmet på drygt en månad trots lediga
’’ dagar blir han irriterad. Hennes önskan om att vila och ta det lugnt biter inte på honom. Han är orolig för att hon ska hamna i dåligt sällskap och bli en gatuflicka.
En flicka som känner henne berättar hur pappan ringt flera gånger för att förhöra sig om Viola träffade pojkar och var ute och roade sig.
Den 5 december på morgonen ringer han till elevhemmet och kräver att Viola ska komma hem. Han vill prata med henne.
– Om du inte kommer hem nu så behöv
