lla människor har mentala kartor i huvudet, inre bilder som är olika skarpa för olika områden.
Kartan över de gamla lekplatserna runt ditt barndomshem är förmodligen detaljerad men har en förvrängd skala som bygger på ett barns bild av världen. Kartan över vägen du kör till jobbet är suddig i kanterna eftersom du sällan svänger av, du kör bara rakt igenom landskapet. Kartan över skogsområdet där du går med hunden varje dag är på sina ställen så skarp att du kan se varje sten och stubbe.
Om du begår ett grovt brott kommer Jonas Hildeby genom att studera brottsplatsen att kunna rekonstruera din mentala karta – och leda polisen till dig.
– Geografisk profilering bygger på det faktum att människan av naturen är lat och eftersträvar trygghet. Det ser vi när vi studerar hur gärningsmännen förhåller sig till geografin och lägger ut sina brottsplatser, säger Jonas Hildeby.
Han var med och löste fallet med Hagamannen i Umeå, serievåldtäktsmannen som härjade i stadsdelen Haga 1998–2005.
– Gärningsmannen uppvisade god lokalkännedom. Haga är ett område där man bor, där finns inget större utbud av affärer och restauranger. Den som har en skarp mental karta över Haga har därmed troligen fått den genom att vistas i området av annat skäl, mest sannolikt för att personen har en egen fast punkt där.
När Niklas Lindgren greps visade det sig att han hade bott i Haga tidigare och att han hade sin arbetsplats där.
Hagamannen är ett paradexempel på när den geografiska profilen träffar mitt i prick. Det gör den inte alltid.
– Geografisk profilering är en sannolikshetsanalys – och det finns osannolika gärningsmän. Vi har en träffsäkerhet på 70–80 procent, vilket är avsevärt bättre än de 50 procent vi får om vi bara gissar, säger Jonas Hildeby.
När han har gjort sin analys levererar han en karta som visar inom vilket område han anser att polisen bör koncentrera sitt arbete.
Genom att kunna avgränsa sig geografiskt vinner polisen mycket tid, tid som kan innebära liv eller död om en farlig gärningsman går lös.
Jonas Hildeby använder ett kanadensiskt dataprogram som heter Rigel. Programmet bygger på en algoritm som gör kalkyler av avstånden mellan brottsplatserna, buffertzonerna runt dem och avståndet till områdets ytterkanter – bland annat.
Buffertzonen är avståndet mellan brottslingens fasta punkt och brottsplatsen –
