Flera reseföretag erbjuder sina kunder möjlighet att klimatkompensera. Men intresset är svagt och flera arrangörer väljer nu att satsa på andra åtgärder för att minska utsläppen. Det visar Vagabonds senaste granskning.
text nicolas jändel foto getty images, unsplash
Flygresande är en fin balansgång på den vassa klimateggen. Å ena sidan en lust och nyfikenhet att uppleva platser och människor långt bort, å andra sidan ett gnagande samvete om effekterna på den jord vi så gärna vill upptäcka mer av. Det är någonstans här som fenomenet klimatkompensation har fått sin grogrund. Att man som resenär ändå kan boka den där eftertraktade flygresan med gott samvete. Och för en del operatörer inom resebranschen har det blivit ett populärt verktyg hos kunderna.
– Det finns idag ett stort intresse bland våra resenärer att ha möjlighet att kunna klimatkompensera och vi hoppas såklart att antalet som faktiskt gör det växer för varje år, säger Charlotte Holmbergh, kommunikationschef på Norwegian, Sverige.
Lösningen med klimatkompensation är dock omdebatterad. Själva fenomenet grundar sig i tanken att samma mängd utsläpp som till exempel en flygresa medför, kan kompenseras genom att samma mängd växthusgaser minskas någon annanstans. Men vägen dit är inte enkel. Stora delar av miljörörelsen är till exempel kritisk och även från expert- och forskarhåll finns det en stor skepsis om den egentliga miljövinsten.
– Jag skulle vilja säga att klimatkompensation riktad mot konsument i praktiken egentligen är en enda stor kuliss, för att stilla vårt dåliga samvete, menar omställningsforskaren Johnn Andersson, verksam vid Uppsala Universitet och Luleå Tekniska Universitet, som har arbetat en hel del med just frågor om klimatkompensation.
En nackdel utifrån ett kundperspektiv är svårigheten att kunna kontrollera att det man bidrar till genom att klicka i ”ja, jag vill klimatkompensera denna resa” faktiskt uppnår den effekten. Att stödja plantering av träd är ett sådant exempel. Nyplanterade träd börjar inte binda koldioxid i någon större omfattning på kanske 20 år, och det är ett perspektiv som rimmar illa med klimatfrågans betydligt mer tidskritiska horisont.
Summorna för kompensationen kan även variera rätt kraftigt. Vagabond bokar till exempel en flygresa Arlanda–Köpenhamn tur-och-retur och betalar 300 kronor i tillägg för klimatkompensering i form av ett biobränsle-tillägg på SAS, och endast 7,57 kronor för klimatkompensering hos Norwegian (som kompenserar via den norska klimattjänsten Chooose). Samma klimatkompensering
