En trevlig hur tall och fura förgyllt genom tiderna träsmak

6 min läsning

Vi blir alltmer medvetna om hur våra val påverkar miljön och det avspeglar sig i hemmen där naturmaterialen tar större plats. Trä har använts i inredning sedan urminnes tider men de senaste åren har vi verkligen frossat i furu, ek och björk.

text HELENA NILSSON

Höstens upplaga av Modern Art + Design på Bukowskis innehöll bland annat flera furumöbler av Axel Einar Hjorth.
foto Bukowskis

FÖR NÅGRA ÅR SEDAN kunde forskare i Finland och Norge konstatera att trä är bra för vårt välbefinnande. Att träd utomhus bidrar till en bättre miljö genom att binda koldioxid är känt sedan tidigare, men nu kunde forskarna se hur trä i byggnader och möbler bidrog till ett bättre inomhusklimat genom att reglera luftfuktigheten, samtidigt som det hjälpte till att värma upp hemmet. Vi uppfattar träet som naturligt, tryggt och lugnande, något som kan ha en positiv inverkan på vårt mående. Därför undersöker man också om träinteriörer i sjukhus kan minska vårdtiden. Förnybart, cirkulärt, hållbart – och bra för hälsan. Det finns alltså många goda anledningar att välja trä i inredningen. Det har vi också gjort sedan urminnes tider, men förr berodde det kanske mest på att det var så lättillgängligt.

Under de senaste århundradena har det hänt mycket spännande inom möbelformgivningen. Nya tekniker har utvecklats som har gjort att träet kunnat formas på nya sätt. Böjträtekniken fanns redan för några tusen år sedan men förfinades av den tyske möbelformgivaren Michael Thonet på 1830 talet. Thonet började experimentera med träfaner, men eftersom det hade en tendens att spricka bytte han till massivt trä som ångades och fixerades i formar. I en tid då möbler ofta var massiva, tunga och rikt ornamenterade var Thonets stolar revolutionerande. Hans möbler var lätta att flytta omkring och syntes därför ofta på kaféer och restauranger – i synnerhet stol No 14 i bok från 1859. Den har fått epitetet stolarnas stol och är en av de mest sålda i världen. Flera kända 1900-talsformgivare fortsatte utforska böjträtekniken och hämtade kanske inspiration från Thonets eleganta möbler. Här i Sverige började Gemla tidigt satsa på böjträtillverkning och redan 1901 lämnade den första wienerstolen, i stil med Thonets klassiska kaféstol, fabriken. I Skandinavien användes bland annat bok, ask och alm i böjträmöbler, sega och formbara träslag som fanns nära till hands.

Även furu fanns det gott om men träslaget knäcktes alltför


Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar