Estrid Ericson var ovanlig för sin tid när hon som kvinna, och bara 30 år gammal, grundade Svenskt Tenn 1924. Nu fyller hennes livsverk 100 år.
text HELENA NILSSON
ESTRID ERICSON VAR BARA 30 år gammal när hon grundade Svenskt Tenn, men redan en känd profil inom design-sverige. Efter uppväxten i Hjo blev det studier vid nuvarande Konstfack och sedan arbete i butiken Vackrare Vardagsvara på Strandvägen. Där fick hon ta del av det senaste inom svenskt konsthantverk och komma i kontakt med några av tidens främsta formgivare och konstnärer. En av dem, Nils Fougstedt, introducerade henne för tennet. Tenn som material hade länge ansetts omodernt, men under 1920-talet upplevde det en renässans och Estrid ville ge tennet en plats i tidens moderna hem.
1924 använde hon arvet efter sin far till att öppna en egen tennverkstad och butikslokal i Stockholm. Estrid döpte sin verksamhet till Svenskt Tenn, ett namn hon ångrade när butiken så småningom bytte inriktning till heminredning. Men de första åren var det just tenn som fyllde butikshyllorna. Inför invigningen ägnade hon och medarbetaren Nils Fougstedt några månader åt att skapa flera hundra föremål till en första utställning: föremål genomsyrade av 1920-talets klassicism med strama och mjukt rundade former. Själv hävdade hon en gång att hon startade Svenskt Tenn ”världsfrämmande och ganska opraktisk. Litande på den goda smakens ovissa morgondag”. Men det visade sig vara mer än tillräckligt och föremålen fick positiva recensioner i pressen. Butiken hade redan från starten en lyxig framtoning och lockade en designmedveten, välbärgad publik. Första veckan kom självaste kronprinsparet för att kolla in sortimentet.
Efter tre år flyttade butiken till sin nuvarande adress på Strandvägen 5 A. Den behövde utrymme att växa. När 1930-talet kom fanns mer än 1000 föremål i sortimentet och Estrid hade knutit flera formgivare till sig, däribland Björn Trägårdh, Edvin Öhrström, Olle Ågren och Anna Petrus. Petrus hade även hon bidragit till den svenska tennkonstens förnyelse och var den första kvinnliga konstnären att samarbeta med anrika Näfveqvarns bruk. För Svenskt Tenn formgav hon flera föremål som finns i produktion än idag, bland annat Janushuvudet som föreställer den romerske guden, vars två ansikten blicka
