AMINA DJEMILI / chefredaktör foto Mira Wickman
”HAR NI NÅGOT AV LISA LARSON?” Det är tidig lördagsmorgon i Stockholmsförorten Skärholmen och min mamma och jag har hyrt ett bord på den enorma loppisen i parkeringshuset. Året är väl kanske 1999 och målet är att rensa ut hemma. Därför har vi kommit med en bil fullastad med barbiedockor, rullskridskor, blommiga barnklänningar och så en hel del av mormors gamla grejer. Bland annat en drös keramik – som jag på den tiden inte brydde mig det minsta om. Vem vill ha en knubbig prydnadskatt? Uppenbarligen mannen som – innan verksamheten ens öppnat – målmedvetet eftersöker badflickor och kurviga lerdjur i keramik. Mitt trettonåriga jag är extremt skeptisk. Vem vill ens tillbringa sin lördag i ett parkeringshus? Än mer skeptisk är jag till loppmarknaden i sig. Jazzbyxor på JC på gatuplan lockar bra mycket mer. Loppis och Lisa Larson bekommer mig inte. Den beslutsamme mannen, som nog hoppas på att göra bra kap innan öppning – inte minst från trettonåringar utan koll – bryr sig desto mer.
HURUVIDA VI ENS SALUFÖRDE någon knubbig katt från mormors gömmor minns jag inte, men Lisa Larsons namn har funnits med mig sedan dess. I år fyller kermikdrottningen 91 år, men är ständigt lika aktuell. Nyligen lanserade hon en kollektion för Skultuna och i sommar går det att lära känna henne bättre i den stora soloutställningen på museet Vandalorum – och i Rum Hemma, så klart. Missa inte reportaget på sidorna 122–126, där hon bland annat försäkrar oss om att hon inte har några som helst planer på att gå i pension. Förhoppningsvis unnar hon sig dock lite ledighet, åtminstone i sommar. Det gör i alla fall vi på Rum Hemma. Vi ska sysselsätta oss med både loppisrundor och utflykter runt om i landet. För den svenska hemmaplanen bjuder på många gu
