Färgstarkt, ombonat och inbjudande. Ylvas varma sekelskifteslägenhet i Gröndal är inredd med en salig blandning av gammalt och nytt. Välkommen in i ett hem att vilja stanna i.
text AMINA DJEMILI stajling MYRICA BERGQVIST foto PATRIC JOHANSSON
Nytt, ärvt och gammalt – olika stilar och diverse tids-epoker. Så beskriver Ylva själv sitt charmiga sekelskifteshem i Gröndal.
– Jag har nog inte en speciell stil, utan förälskar mig i gamla prylar och möbler som jag sedan tycker är roligt att få ihop till en skön och hyfsat harmonisk helhet, säger hon.
Med det har hon verkligen lyckats. Den trivsamma femman, där hon bor med maken Mats och barnen August och Maj, präglas av unika loppisfynd, färgstark konst och en hel del designklassiker. Allt sammansatt i just en ”skön och hyfsat harmonisk helhet”. Och att inreda ett sekelskifteshus är bra mycket lättare än att att göra detsamma med ett nybyggt, tycker hon. När barnen, som nu är 7 och 8 år, var mindre bodde familjen i en nyproducerad lägenhet, vilket passade perfekt då, men när större boyta krävdes var det ändå sekelskifte som lockade. Det brandgula huset från 1912, centralt placerat mitt i Gröndal där familjen redan bodde, hade länge pockat på Ylvas uppmärksamhet. När en hörnlägenhet i just det huset dök upp på Hemnet högg familjen direkt. Först med ett så kallat skambud, med hopp om köp innan visning, men det gick säljaren inte med på. Familjen fick gå dit med alla andra – och blev bara än mer beslutna.
– Det var kärlek redan ”på skärmen”, men väl på visningen kände vi bara att det var ännu mer rätt. Trots det väldigt slitna skicket var lägenheten både mjuk och välkomnande och med tre fungerande kakelugnar, vackra gamla golv och två stora burspråk var vi sålda, berättar hon.
Under visningen hörde paret hur många spekulanter pratade om att flytta köket och ta ner väggar för en öppen planlösning, men så ville inte Ylva och Mats göra.
– Vi älskade det separata köket. Det var en av sakerna vi föll för.
I ÖVRIGT HAR FAMILJEN gjort om det mesta i sin Gröndalspärla, som innan inte hade fått någon vidare kärlek på många år. Här krävdes en helrenovering, berättar Ylva, som understryker att familjen ändå försökt behålla så mycket som möjligt för att bevara lägenhetens grundkänsla.
– Vi renoverade inte något bara för att det inte var vår stil, utan för att det faktiskt behövdes.
Ursprungligen var tanken att låta planlösningen vara helt oförändrad, men efter att en arkitektkompis till familjen fått säga sitt, enades de om en sma
