Svenska städtrenden erövrar världen

Det började redan innan Amy Schumers program ”The Gentle Art of Swedish Death Cleaning”. Faktum är att det är den svenska konstnären Margareta Magnusson och hennes bok ”Döstädning – ingen sorglig historia” från 2017 som är anledningen till att svensk dödsstädning har blivit ett begrepp, både här i Sverige och utomlands. Kort förklarat kan man säga att det är en metod som går ut på att rensa ut och organisera hemmet genom livet. Med grundtanken om att barn och barnbarn ska slippa rensa efter att du gått bort.

– Svensk dödsstädning började just som ett resonemang om ”vem ska ta hand om allt när jag går bort”. Det är ett hänsynsfullt tankesätt. Det är ett verktyg för att titta på alla saker omkring sig och resonera kring om de är viktiga att ha kvar. Det är ju också ett sätt att fundera på hur jag vill minnas mina släktingar. Vill jag minnas de långa frukostarna i Roslagen eller vill jag minnas dem för att de hade statusljusstakar? säger trendexperten Stefan Nilsson.

Enligt honom handlar trenden dessutom om att vi inte längre behöver ärva, i alla fall inte utifrån ett funktionellt perspektiv.

– Vi blir mer och mer medvetna om att ingen vill ärva. Vi lever i dag i ett samhälle där allt är tillgängligt. Man behöver inte ärva. I alla fall inte utifrån ett funktionellt behov. Ingen behöver vänta på att få ärva kristallservisen. Om vi vill ha likörglas så köper vi det. Eller linneservetter. Eller julduk. Så ser vårt moderna samhälle ut. Det som man vill ärva är sådant som har emotionellt värde, inte funktionellt. Farmors keramiska fåglar vill jag ärva. Inte hennes dammsugare, säger Stefan Nilsson.

Men det handlar inte bara om det. Vi vill helt enkelt ha färre saker omkring oss, en undersökning som Blocket genomförde för några år sedan visade till exempel att var tredje sak hemma aldrig används.

– Många säger att svensk dödsstädning är en sorts minimalism men det handlar inte om att ha superfå saker utan om att ha saker