”jag står inte ut med mitt gamla jag”

8 min läsning

Trettio år på scen och nyss fyllda femtio år – countrydrottningen Jill Johnson har gått in i en ny fas där kärlek, tacksamhet och acceptans är grundstenarna hon står på. I ett öppet samtal med Femina berättar hon om klimakteriet, att ställa om livet och landa på en plats, det kommande bröllopet och om hur musiken blev ett kärleksbrev till döttrarna.

av SARA LÖF NYQVIST foto TT

iBLOMSTRANDE SKÅNE, EN timme från hemmet i Ängelholm, har Jill sin plats för låtskriveri. Hit åker hon för att komma bort och fokusera på att vara kreativ – något som enligt henne är lättast när det är skarpt läge. Just nu skriver hon på ny musik och snart är det dags för att ge sig ut på en klubbturné med bandet Jill and the Johnsons.

– Jag är allra bäst när jag har piskan på ryggen och måste prestera. Det var så i skolan också när jag var ung och skulle plugga. Det var när det närmade sig provet som jag kom i gång, säger hon.

Passionen för musik har alltid funnits där men när pandemin och lågkonjunkturen kom valde hon att ta ett steg tillbaka i stället för att ”panika”, som hon själv säger.

– Det märks i vår bransch att vi delar på en mindre plånbok, att folk är mer försiktiga. Så jag har faktiskt prioriterat mina döttrar, skrivit ny musik och omfamnat lågkonjunkturen med att hellre ta ett steg tillbaka.

MEN SNART ÄR den lugna perioden över. I maj drar klubbturnén i gång och sträcker sig över sommaren. I höst väntar ”hennes andra hem” Nashville då det planeras för en ny säsong av tv-programmet Jills Veranda, och året avslutas med en julrelaterad turné.

Frågan om hur året som 50-åring varit har hon fått flera gånger och enligt Jill själv gick hon inte in i 50 och kände något annorlunda, men hon kanske kommer ut ur året med en känsla av tacksamhet.

– Jag är glad att jag fått fylla 50. Jag är frisk och jag känner mig allmänt privilegierad. Jag är inte längre 25, jag är över 50 nu. Då lägger man bort ganska många saker som varit ängsliga innan, och det är helt underbart.

Att landa i att åldras, vara kvinna och att acceptera kroppens förändring har varit en resa som inneburit både känslor, sjukhusbesök och acceptans.

– Jag har haft en otroligt snäll kropp hela mitt liv och jag har aldrig haft problem med något, men för första gången har jag känt mig påverkad i och med förklimakteriet. Vi som är offentliga personer kan se ganska perfekta ut i våra uppsminkade flöd

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar