De för kampen mot gängkriminaliteten

Tre unga om dagen. Så många ungdomar ansluter sig till kriminella nätverk, enligt Polisens underrättelseavdelning. Många är barn under 15 år, och inte ens straffmyndiga, och vid ett tillfälle under 2023 satt 100 barn häktade, misstänkta för gängrelaterad brottslighet.

Under de senaste åren har gängbrottsligheten krupit ner i åldrarna, och allt fler barn värvas av äldre gängkriminella som arbetskraft och ett sätt att göra karriär. Och när barnen väl har värvats av nätverken är det svårt att ta ett steg tillbaka och dra sig ur. Enligt Brå, brottsförebyggande rådet, går det snabbt att värva barnen, som ibland tvingas in i brottsligheten, men många går också med frivilligt.

– Många av killarna börjar redan när de är i tolvårsåldern, och de dras ofta in av felaktiga förebilder, säger Evin Cetin, jurist som länge arbetat med att företräda familjerna som fått sina söner mördade, och som numera har bytt bana.

Under åren som advokat mötte hon många kriminella, och så småningom växte insikten fram: När hon företrädde familjerna till de unga gängkriminella i sin roll som advokat var det redan för sent – sönerna var redan mördade. Insatserna måste göras tidigare.

I DAG FÖRELÄSER hon om gängkriminalitet i skolorna och hon kallar de barn som dras in i kriminella nätverk för ”narkotikans barnsoldater”. I boken Mitt ibland oss, som hon skrivit tillsammans med Jens Liljestrand, berättar hon om barnen och de unga bakom de rubriker om dödsskjutningar och gängkriminalitet vi dagligen möter i tidningarna. En verklighet där knark och våld är vardag.

För narkotikan finns så gott som alltid med i bakgrunden – och väldigt snabbt dras barnen själva in i missbruket, med ett tungt beroende som följd.

Det börjar ofta med att barnen får i uppgift att utföra rena spaningsuppdrag och rapportera vidare om de ser något ovanligt.

– Nästa steg blir att barnen får i uppdrag att frakta en påse narkotika i sin skolväska. Men snart får de i uppdrag att bli soldater på