Alrik Söderlind Chefredaktör
HUR KUNDE DET HÄNDA? På Mercedes lagledarbänk talar vd Ola Källenius om att ”springa 100-meterslopp efter 100-meterslopp trots att det är ett maraton”.
Världens största biltillverkare – VW-gruppen – har lanserat ett tiostegsprogram för att få ordning på trupperna. Aktiekursen har mer än halverats de senaste två åren. VW-chefen Thomas Schäfer suckar, dock långt ifrån uppgivet, och säger att ”Det är som i Champions League, motståndarna har lockat över de vassaste spelarna med fantasilöner, men vår lagmaskin ska ta tillbaka försprånget.”
BMW:s utvecklingschef Frank Weber säger att ”Företaget är inte på väg in i nästa kapitel. Man skriver en helt ny bok.” Utkastet heter Vision Neue Klasse. Om den är tillräckligt avancerad för att gå upp i topp när den är färdig om två år är man inte säkra på.
Tyskland – bilismens vagga och tidigare odiskutabla världsmästare – har blivit slagna av en spelare som för bara 30 år sedan inte hade ett eget lag. På 80-talet dundrade VW in i Kina och dominerade, med bilmodeller som hade gjort sitt i Västeuropa.
Visst har USA utmanat, men snabbt kopierade tyskarna Fords löpande band och sedan var man oslagbara tack vare kvalitet, precision, ständiga förbättringar. En högkvalitativ lagmaskin utan svagheter. Som i fotboll.
Den japanska attacken inleddes på allvar på 1990-talet och Toyota är världens största bilmärke. Men man spelar i division två om man ser till prestige och pris per bil. Japan har varit världens största bilexporterande land, nu är det … Kina.
På 2000-talet stack Sydkorea upp med låga priser och hög kvalitet, och nog sved det när Kia EV6 i fjol utsågs som årets premiumbil i Tyskland.
Från ingenstans dök för drygt tio år sedan amerikanska Tesla upp – och har massakrerat tyskarna när det gäller elektrifiering, nytänkande, produktionseffektivitet och mjukvara.
Jag kommer aldrig att glömma hur Volvos dåvarande vd Håkan Samuelsson 2014 raljerade över Tesla och elbilar och sade att ”ingen skulle kunna tänka sig att åka till Åre på vintern med en bil som man tankar med pipett”.
Volvos inställning var också tysk bilindustris. ”Låt dom hålla på, batteribilar blir ingenting. Folk är inte dumma, det kommer aldrig att fungera.”
För drygt 25 år sedan, under den europeiska radarn, tog den kinesiska ledningen beslutet att Kina skulle satsa på elbilar, för att förbättra luftkvaliteten, men framför allt för att konkurrera ut alla andra. Miljarders miljarder i forskningsstöd, direkta investeringar och jättelika subventione
