Magiskt gott

1 min läsning

Nu stundar vilda växters högsäsong då ätliga plantor fortfarande smakar milt och gott. Vid sommarsolståndet sägs de dessutom vara laddade med extra läkande kraft.

Av HELLA NATHORST-BÖÖS

Hella är författare och fotograf med kunskap om läkeväxternas historia och ämnet etnologi i svensk folktro.
FOTO: EWA STACKELBERG

Årets mest magiska växtnatt infaller 21 juni och kallas för sommarsolståndet. Om du då kan skörda vilda växter kan du skaffa dig ett härligt förråd av läkeväxter med särskilt magiskt skimmer i vinter – under sommarsolståndets natt sägs nämligen växter ha en extra stark läkande kraft. Innan de har blommat och inte blivit alltför stora smakar växterna också bäst, så passa på att även njuta av vilda, färska primörer på försommarens matbord.

1. LOMME Capsella bursa-pastoris Lommens små gulliga hjärtformade fruktskidor har en skarp senapssmak, med en nyans av ingefära. Roten kan användas som ersättning för ingefära, men hela växten kan användas, färsk eller torkad. Lomme är även antibakteriell och kärlsammandragande. Teet kan baddas på sår eller drickas för att dämpa rikliga mensblödningar. Lomme ska inte ätas av barn under ett år eller av personer med njurproblem. Lomme är ett gammalt ord för ficka, och frökapselns likhet med fickan/penningpungen har inom folktron trotts ha pengatilldragande magiska egenskaper. Blanda ner lomme i örtsaltet så kanske du får tillskott på bankkontot!

2. RÖNN Sorbus aucuparia De späda rönnbärsbladens och knopparnas smak påminner om barndomens blå Jenkatuggummi. Skotten ger ett te med smak av hö, som dessutom är ganska sött, tack vare rönnens rika innehåll av sorbitol – ett tandvänligt socker.

3. SNÄRJMÅRA Galium aparine Snärjmårans smak är lite nötig och unga skott kokas eller ångkokas. Växten är ätlig, men används även som medicin. Som det underbar

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar