Swedengate – nästan som ett övningsscenario

2 min läsning

Det uppmärksammade nätdrevet mot Sverige kom väldigt lägligt för landets nya myndighet. Det skriver M3:s nyhetsredaktör Billy Ekblom.

› Billy Ekblom, billy.ekblom@idg.se ‹

Det började med att ett Reddit-inlägg, följt av en karta, fick spridning på nätet. Kartan använde olika färgkoder för att ange i vilka europeiska länder det var mest respektive minst troligt att gäster bjöds på mat i folks hem. Sverige pekades ut som ett särskilt snålt land, varpå en snöboll av anekdoter och berättelser i sociala medier sedan beskrev den svenska middagskulturen som ogästvänlig och rentav rasistisk. Vissa tog det halvironiska drevet med ro och började skapa egna skämt om hur fruktansvärda svenskarna är. Andra funderade på om det var en desinformationskampanj mot Sverige med syfte att svartmåla. Under den globala hashtaggen #Swedengate samsas ren och skär hets mot Sverige med skämt och uppenbar "trollning" – alltså oseriösa inlägg som bara vill provocera eller underhålla. Mycket som publicerats är alltså lustigheter, men det varvades med aggressiva inlägg som skruvade upp tonläget och pekade ut Sverige för en mängd olika hemskheter. Vissa fick stor spridning. Från en spaning om middagstraditioner hade det inte ens gått ett dygn. Typiskt Twitter.

Nätet är redan en hypersnabb smältdegel av ironi, provokationer och skojigheter och i en sekunduppdaterande miljö som #Swedengate kan det vara svårt att sålla. Det är något som den nya svenska myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, tagit fasta på i en kampanj om källkritik på nätet. På sajten "Bli inte lurad" går det att läsa om hur skämt på nätet – memes – och andra till synes oskyldiga nätfenomen i själva verket kan syfta till att skada bilden av Sverige både utåt och inåt sett.

Det finns också förklaringar till fenomen som Potemkinkulisser, shill och sockpuppets, liksom tips på hur man känner igen falska webbsidor oc

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar