Bo dig rik

6 min läsning

Svenskarna är ett av världens mest skuldsatta folk. Det finns goda anledningar till det. Ekonomijournalisten och författaren Andreas Cervenka förklarar hur en skenande bostadsmarknad har gjort gemene man till mångmiljonär. Åtminstone på pappret. Så – vad är baksidan?

Av Andreas Cervenka

Redaktör: Joel Ågren Foto: Getty Images

Kavajerna var avhängda, skjortkragar lossade och årgångsarmagnacen framdukad. Världens främsta kapitalförvaltare hade samlats för konferens i Schweiz och det var dags för den obligatoriska skrytstunden framför brasan.

”Vår fond har gett 12 procents avkastning per år de senaste 28 åren”, myste Ray Dalio, grundare av planetens största hedgefond Bridgewater, läppjade på kristallglaset med ena handen och smekte den överkammade flinten med den andra.

”Inte illa”, brummade George Soros samtidigt som han förde upp glasögonen i pannan på Leif GW-maner. ”Vi ligger väl på 20 procent om året. De senaste 40 åren”, tillade 91-åringen nöjt.

Warren Buffett, med sin förmögenhet på 900 miljarder kronor, betraktade kollegorna med en road min.

”40 år? Så kortsiktiga ska vi väl ändå inte vara. Vad sägs om 20 procent om året? I 56 år”, skrockade han så att dubbelhakorna dallrade.

Uppmärksamheten vandrade vidare till den fjärde medlemmen i sällskapet – en mager figur i huvtröja och inte jätterena glasögon.

”Vad har du haft för avkastning?” frågade Ray Dalio artigt.

”Oändlig”, svarade huvtröjan.

Legendarerna skruvade på sig. Förvirrade blickar utbyttes.

”Oändlig? På vad? Bitcoinderivat? Turbowarranter? Sojabönsterminer?” frågade George Soros med stigande frustration i rösten.

Huvtröjan lät tiotusenkronorsspriten omsorgsfullt rulla i munnen en stund innan han svarade med lugn röst:

”En etta i Hägersten.” Alla som någon gång använt en domkraft vet att fysikens lagar ibland gör det möjligt att uppnå närmast magiska resultat med till synes begränsad ansträngning. Förklaringen kallas hävstångseffekten. Finansvärldens svar på domkraft är lån. Och det är också förklaringen till exemplet ovan.

VVi använder ett enkelt räkneexempel för att illustrera.

En lägenhet köps in för 1 miljon kronor. Hälften betalas med en egen insats, resten lånas. Några år senare säljs bostaden för 2 miljoner kronor. När lånet betalats tillbaka återstår 1,5 miljon. Priset på lägenheten har ökat med 100 procent medan insatsen växt med 200 procent. Ju högre belåning, desto större blir denna effekt. 2010 infördes det så kallade bolånetaket i Sverige. Det innebar att en bostadsköpare måste skjuta

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar