Mitt popliv

2 min läsning

Peder Stenberg i Deportees väljer musiken som har format honom.

The Rolling Stones och Paul Simon satte tonen för Deportees.

8 ÅR: TWISTED SISTER, STAY HUNGRY

Jag hade just fått Twisted Sisters skiva Stay hungry på vinyl. Den med omslaget där sångaren Dee Snider poserar som ett rabiessmittat djur medan han gnager på ett stort köttben. Så här i efterhand har jag förstått att Twisted Sister var långt ifrån det hårdaste bandet i klassen, men låten We’re not gonna take it gjorde mig oerhört upprymd. Det var nog första gången jag förstod vilken kraft som kan bo i musik.

15 ÅR: RAGE AGAINST THE MACHINE, S/T

Mina preferenser förändrades snabbt under högstadiet. Först techno, sedan hiphop och till sist punk och hardcore. Jag minns att vi var ett gäng på fritidsgården och att någon slog på Rage Against The Machines första album. Vi blev som förbytta allihop. Hoppade upp och ner i sofforna, dansade på borden och klättrade på varandra. Ett par månader senare hade vi startat mitt första band Reason For Anger vilket blev startskottet för ett par fantastiska år i Umeås omtalade hardcorescen. Jag var straight edge, vegan och gick på spelningar så ofta jag bara kunde. Något år senare startade jag och min bror Anders, som nu är gitarrist i Deportees, vårt första band Bittersweet. Vi spelade någon sorts emo, vilket ledde till att jag faktiskt kallades för Emo-Peder under ett par år.

18 ÅR: OASIS, (WHAT’S THE STORY) MORNING GLORY?

Något hade börjat hända. Mina musikaliska horisonter kändes lite trånga och jag längtade efter något annat. En kompis hade lånat mig Oasis debutskiva på cd och jag gillade den verkligen, men det var med (What’s the story) Morning glory? som jag verkligen föll. Liam var så oerhört cool och bandet verkade oförmögna att skriva en dålig låt. Jag tror också att jag tyckte det var uppfriskande att de inte verkade ha något särskilt att säga. Sedan följde ett par riktigt anglofila år med band som The Verve, Stone Roses, Ride, Charlatans, Suede och en massa annat. Oundvikligen så blev vi ett indieband efter det här.

22 ÅR: THE ROLLING STONES, EXILE ON MAIN STREET

Det var Jonas, som senare skulle komma att spela bas i Deportees, som fick mig att förstå att gammal musik kunde vara bra. Hans pappa hade en gigantisk vinylsamling och han brukade spela in blandband till mig. Låten Shine a light från Rolling Stones Exile on Main Street fanns på ett av

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar