Mitt popliv

2 min läsning

Bokaktuelle Klas Ekman om popkulturen som format honom.

Tom Wolfe i signaturplagget vit kostym.

5 år Illustrerad familjebibel av Gud & co (bok)

Mamma kommer från en gammal strikt bohusländsk prästfamilj. Mormor och min morfar prosten var därför mer än förtjusta över mitt stora intresse för deras enorma familjebibel med Doréillustrationer. Bilderna var underbart traumatiserande. En favorit var den på björnar som sliter sönder små barn, efter att ungarna har retat en profet för att han var flintskallig. Och den grafiska bilden på resterna av Jisebel, efter att hon kastats ut genom ett fönster och kalasats på av hundar, är också oförglömlig. Doré var en mästare på splatter. Jag ärvde boken sedan.

10 år Greven av Monte Cristo av Alexandre Dumas (bok)

Oöverträffat hämnardrama som drog i gång ett närmast maniskt läsande. Jag älskade den som elvaåring och läste om den häromsommaren. Den var minst lika bra, helt perfekt plottad och upplösningen precis lagom bitterljuv.

16 år Brott och straff av Fjodor Dostojevskij (bok)

Inget mindre än en perfekt noirberättelse. Kanske inte lika rolig som Raymond Chandler, men mer spännande. Folk som dömer ut deckargenren borde se Brott och straff för vad den är och göra avbön.

20 år Pumphusgänget av Tom Wolfe (bok)

Den här boken, tillsammans med samlingen The new journalism och Michael Herrs Dispatches, fick mig att vilja lära mig skriva långa reportage. Jag läste dem när jag gick journalistprogrammet i Göteborg. Utan den skulle jag aldrig ha jobbat på Café och förmodligen inte ens fått ur mig några böcker. Wolfe var otroligt bra på att skildra subkulturer, bland annat för att han koncentrerade sig på vad som gav status inom varje grupp. Och texterna håller än.

35 år Patricia Highsmith Mord för Annabelle (bok)

Det här är egentligen inte hennes bästa bok, men jag älskar den för att huvudpersonen är så osympatisk och k�

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar