Jakob hellman

4 min läsning

Sveriges mest mytomspunna artist om att vakna upp i en sophög.

Text: Tom Cehlin Magnusson Foto: Petter Löfstedt

Jakob Hellman är aktuell med en Sverigeturné som avslutas den 28 november i Göteborg.

Du bor numera på Palma. Planerna vid flytten var att åka mer rullskridskor?

”Rullskidor! Men det har mer blivit rullskridskor. Det är inte så lätt att köpa rullskidor i Palma.”

Har du hängt med i mytbildningen kring dig själv?

”Nej, jag har aktivt försökt undvika det. I Palma så har folk sagt till mig att de har fått höra att Jakob Hellman är tung missbrukare och att det är därför hans fru är präst, för att hon har hjälpt honom ur det. Det är ju taget från ingenstans. Jag kanske såg trött ut en dag när jag skulle hämta barnen.”

Efter 32 års väntan kom ditt andra album, Äntligen borta, i år. Hur kändes det att släppa den till slut?

”Lite overkligt att den har fått lagom bra recensioner. Jag hade kunnat tänka mig att folk skulle vara mer kritiska. Jag är glad för det.”

Har du brutit en förbannelse?

”Ja, jag har fått svängrum på ett annat sätt. Jag lyssnade med min fru när allt var färdigt och kände att vi hade gjort något fint.”

Komikern David Sundin kallade ditt mellansnack för ett par år sen för bland det bästa han har sett inom standup.

”Är det sant, sa han det? På senare år har jag börjat känna mig hemma på scenen. Tidigare har jag varit rolig i nödvärn, känt att det blivit så struligt att jag måste vara kul. Att annars blir folk så obekväma att jag förstör hela deras kväll.”

I Så mycket bättre häromåret noterade många ditt scenspråk som var aningen mer nervigt än de andra deltagarnas.

”Jag måste förbereda mig mycket innan. Jag är inte lika van som alla andra. Därifrån kommer mycket av laddningen, tror jag. Sen tror jag att det blir en lättnadskänsla för folk över att jag inte bara står där som ett vrak. Så kommer det ju inte att vara om jag fortsätter nu. Jag får vänja mig vid att jag inte kan hoppa ur lådor och säga ’Kolla, jag lever’.”

Du har spelat på ett mongoliskt diskotek, med striptease som förband?

”Ja, det var inte en porrklubb eller så, bara ett inslag under kvällen. Striptease var något som de hade på vanliga diskotek. Sen var det som ett pojkband från Mongoliet som avslutade kvällen, Boyzone fast i Djingis Khan-kängor. Vi spelade Vackert väder på svenska.”

En oväntad influens i din musik är Kiss?

”Jag sminkade mig som Ace Frehley på halloween häromåret. En barnfest, vi vuxna satt och drack kaffe och konjak. Jag började svettas och det började rinna på olika punkter i ansiktet. De andra vuxna vågade

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar