Du kan lyssna på sagan i Bamses skattkista och där ljudböcker finns!
En dag för länge sedan var Bamse, Lille Skutt och Skalman ute och promenerade vid Kullarna. Det här var på den tiden då även Bamse och Lille Skutt bodde själva, för de hade ännu inte träffat Brummelisa och Nina.
Plötsligt hörde de tre vännerna underliga ljud. Det bankade, pep och gnällde så att man nästan ville hålla för öronen.
– Är det musik? sa Bamse.
– Det vill jag inte kalla det, sa Skalman. Det låter inte mycket vackert.
På en öppen plats stod två sorkar i ovanliga kläder. Den ena slog på en trumma och den andra blåste i en flöjt. Många som bodde i trakten hade lockats dit av musiken och samlats runtom. Nu slutade sorkarna att spela.
– Vi är de kloka sorkarna från Uttlaputtla, sa den ena med hög röst. Vi har vandrat i många dagar för att komma hit.
– Oj, sa Lille Skutt. Jag har aldrig ens hört talas om Uttlaputtla.
– Inte konstigt, sa Skalman.
– Nä, sa Bamse. Det ligger nog väldigt långt bort. En av sorkarna höjde händerna för att tysta publiken.
– Våra känsliga mätinstrument har fångat upp signaler från kosmos, sa hon. Stjärnorna vill varna oss.
Nu sträckte den andra sorken upp armarna mot himlen.
– Månen håller på att förlora sin kraft, sa han. För varje natt blir den blekare och snart kommer den att slockna!
Ett sus gick genom publiken. Var det sant? Skulle månen slockna?!
– Jösses! flämtade fru Gås. Då blir ju himlen alldeles svart. Och på natten är det redan så mörkt.
Lille Skutts nos började darra av oro. Han som var så mörkrädd, hur skulle han ens våga sova ensam i sin stubbe?
Nu höjde en av sorkarna rösten igen.
– Det finns en chans att undvika katastrofen, sa hon. Vi måste ge månen ny kraft. I morgon kväll är det fullmåne. Då samlas vi här och lyser på månen med våra ficklampor. Det är viktigt att alla kommer och hjälper till. – Jag vet inte vad jag ska tro, sa Bamse, när vännerna var på väg hemåt. Svårt att tänka sig att månen skulle slockna.
– En väldigt märklig tanke, sa Skalman.
– Det verkar jätteläskigt, sa Lille Skutt. Jag tänker i alla fall gå ut och lysa med min ficklampa i morgon kväll.
– Vad säger du, Skalman? Kommer du med? undrade Bamse.
– Verkligen inte, sa Skalman. Jag har viktigare saker för mig. God kväll.
Sen rullade han hemåt i sin självgående skottkärra.
– Vad menade han? sa Lille Skutt irriterat. Vad kan vara viktigare än att rädda månskenet?
– Tja, vad Skalman menar förstår ibland bara Skalman, sa Bamse.
Innan de skiljdes åt lovad
